Börja alltid med en primär medicinsk bedömning för att avgöra om det är relevant att gå vidare med frågor om funktion, arbete och eventuellt intyg för sjukskrivning.

Om den anställde saknar en etablerad dialog med sin arbetsgivare om krav, svårigheter och möjliga anpassningar bör en sådan dialog initieras senast inför att en sjukskrivning passerar dag 14. Många gånger kan arbetsgivaren anpassa arbetet så att sjukskrivning kan undvikas eller förkortas.

Innan arbetsgivaren har fått information om de svårigheter patienten upplever och haft möjlighet att ta ställning till möjliga anpassningar, saknas ofta tillräcklig kännedom för att bedöma aktivitetsbegränsning i relation till arbetets krav.

Exempel: när formuläret är rätt verktyg

En patient har varit hemma med ryggbesvär i drygt en vecka och söker vård inför eventuell fortsatt sjukfrånvaro. En primär medicinsk bedömning är gjord av fysioterapeuten. Bedömningen är att patienten har viss nedsättning, samtidigt som det är oklart vilka arbetsuppgifter som är svårast och vilka anpassningar arbetsgivaren kan erbjuda. Vården behöver mer information.

Patienten har ännu inte pratat konkret med sin chef om arbetskrav, svårigheter eller möjliga anpassningar. Både patienten och arbetsgivaren behöver mer information och de det behövs en lösningsfokuserad dialog dem emellan.

Här kan 4 frågor-formuläret användas med syfte både att inhämta mer information och samtidigt säkerställa att arbetsgivaren ges möjlighet att ta sitt ansvar för möjliggöra för den anställde att vara kvar i eller återgå i arbete.

Formuläret kan styra i fel riktning om det lämnas ut innan vården har gjort en medicinsk bedömning. Patienten kan då uppfatta att vården redan har bedömt ärendet som ett sjukskrivningsärende, och att uppgiften blir att samla underlag för att visa varför arbete inte går. Börja alltid med en medicinsk bedömning av rätt profession.

Samma risk finns när det finns tecken på konflikt, låg motivation till återgång i arbete eller oklarheter i arbetsgivarens vilja eller möjlighet att anpassa. Då kan formuläret förstärka en låst position hos patienten eller arbetsgivaren i stället för att öppna för dialog om funktion, krav och möjliga lösningar.

Vid sådana signaler kan direkt dialog vara mer hjälpsamt, exempelvis genom rehabkoordinator, samtyckesbaserad kontakt med arbetsgivaren eller trepartssamtal. Frågan bör alltid vara vilken riktning formuläret förstärker i det enskilda ärendet och vilken effekt som är sannolik över tid.

Exempel: när formuläret håller fel dörr öppen
Läkaren bedömer att sjukskrivning inte är medicinskt motiverad. Patienten saknar tilltro till sin förmåga att arbeta och håller fast vid sjukskrivning som lösning. Besöket blir pressat och läkaren vill avsluta på ett sätt som känns hjälpsamt.

Läkaren säger:
”Gå tillbaka och prova. Om det inte fungerar får du och din arbetsgivare fylla i de här frågorna, så får du komma tillbaka.”

I stunden kan detta kännas som en rimlig kompromiss. Samtidigt riskerar formuläret att hålla sjukskrivningsdörren öppen. Patienten kan uppfatta budskapet som att uppgiften är att bevisa att arbete inte fungerar, snarare än att pröva arbete med stöd och anpassning.

Det intyg som tagits fram särskilt för LESS är en förenklad version av intygformuläret från SKR. Formellt finns inga krav på att intyg under sjuklöneperioden ska ha en viss form – utöver Socialstyrelsens allmänna föreskrifter för vad ett intyg ska innehålla. Det går utmärkt att använda SKRs intyg för den som hellre vill använda det.