Funktionell analys används ofta för att förstå varför ett beteende vidmakthålls trots att det får negativa konsekvenser över tid. Men modellen kan också användas åt andra hållet: för att synliggöra situationer där en person redan anstränger sig, håller i en riktning och skapar långsiktigt hjälpsamma konsekvenser.
Det kan vara särskilt värdefullt när vi vill stärka någons tilltro till sin egen förmåga eller till en viss förklaringsmodell.
Frågan blir då:
Hur gör personen redan när hen agerar långsiktigt, trots att det är svårt i stunden?
I en sådan analys blir SORKK ett sätt att upptäcka resurser.
Hjälpsam SORKK
S – Situation
I vilken konkret situation gör personen något hjälpsamt?
O – Organism / inre aktivering
Vad väcks i kroppen, känslorna och tankarna när personen står inför situationen?
R – Respons
Vad gör personen trots obehaget?
K – Konsekvens kort sikt
Vad kostar det i stunden? Finns det också någon liten känsla av kontroll, mening, lättnad eller stolthet?
K – Konsekvens lång sikt
Vad lär sig personen över tid? Vilken tilltro, färdighet eller riktning stärks?
Den centrala frågan är:
Vad gör personen redan som hjälper hen att röra sig i en långsiktigt hjälpsam riktning?
Exempel 1: Att gå till arbetet trots oro
Situation
En person har varit stressad en längre tid och känner oro inför att gå tillbaka till arbetet. På morgonen kommer yrsel, spänning och tankar om att det kommer bli för mycket.
SORKK
S – Situation:
Morgonen före arbetsdagen. Personen ska gå till arbetet enligt en anpassad plan.
O – Organism:
Yrsel, trötthet, oro, spänning i kroppen. Tankar som: “Jag klarar inte detta”, “Tänk om jag bryter ihop”, “Det vore tryggare att stanna hemma.”
R – Respons:
Personen går ändå till arbetet enligt den överenskomna nivån, tar paus enligt plan och gör en avgränsad arbetsuppgift.
K – Konsekvens kort sikt:
Det är ansträngande. Obehaget finns kvar en stund. Personen får också erfarenheten: “Jag gick dit trots att det kändes svårt.”
K – Konsekvens lång sikt:
Arbetet blir något mindre hotfullt. Personen får en ny erfarenhet av att kroppen kan reagera starkt utan att det behöver betyda fara. Tilltron till egen förmåga stärks.
Reflektion
Här kan den professionella hjälpa personen att se:
“Det viktiga är inte om det kändes lätt. Det viktiga är att du gjorde något hjälpsamt trots att det kändes svårt. Det säger något om din förmåga.”
Exempel 2: Att träna på rätt nivå vid smärta
Situation
En person med långvarig smärta har fått övningar av fysioterapeut. Personen är rädd att smärtan betyder att något skadas.
SORKK
S – Situation:
Personen ska göra sina övningar hemma.
O – Organism:
Smärta, oro, vaksamhet på kroppen. Tankar som: “Tänk om jag gör fel”, “Det kanske blir värre”, “Jag borde vila i stället.”
R – Respons:
Personen gör övningarna i lägre dos, håller sig inom överenskommen smärtnivå och avbryter inte direkt när obehag uppstår.
K – Konsekvens kort sikt:
Det känns osäkert och kräver ansträngning. Personen behöver stå ut med viss kroppslig aktivering. Efteråt finns en liten känsla av att ha tagit ansvar.
K – Konsekvens lång sikt:
Personen lär sig att kroppen kan belastas tryggt. Rörelse blir mindre hotfullt. Tilltron till kroppen och den egna förmågan ökar.
Reflektion
Här kan analysen visa att personen redan tränar på kroppstillit:
“Du gör inte bara övningar. Du tränar också på att tolka kroppen på ett nytt sätt.”
Exempel 3: Att delta i aktivitet trots låg tilltro
Situation
En person med försörjningsstöd känner oro inför en planerad aktivitet. Personen vill helst slippa, men förstår att han behöver komma igång ändå.
SORKK
S – Situation:
Personen ska delta i en kortare aktivitet med stöd och tydlig information i förväg.
O – Organism:
Trötthet, oro, motstånd, skam. Tankar som: “Jag kommer inte passa in”, “Jag klarar inte detta”, “Det är bättre att låta bli.”
R – Respons:
Personen går dit och tar emot stöd från handledaren.
K – Konsekvens kort sikt:
Det är ansträngande och ovant. Personen kan känna sig osäker. Samtidigt blir situationen mer konkret och mindre okänd.
K – Konsekvens lång sikt:
Aktivitet blir något mer begriplig och hanterbar. Personen får erfarenhet av att kunna delta i liten skala. Tilltron till nästa steg kan öka.
Reflektion
Här kan den professionella lyfta att personen redan gör något aktivt:
“Du väntade inte på att det skulle kännas lätt. Du tog ett steg med det stöd som fanns. Det är en viktig färdighet.”
Exempel 4: Att gå till skolan trots morgonoro
Situation
En elev har varit frånvarande från skolan och får stark oro på morgonen. Planen är att eleven ska komma till skolan en kort stund och mötas av en vuxen.
SORKK
S – Situation:
Morgon hemma före skoldag. Eleven ska lämna hemmet och gå till skolan.
O – Organism:
Magont, gråt, oro, irritation. Tankar som: “Jag vill inte”, “Jag klarar det inte”, “Alla kommer titta på mig.”
R – Respons:
Eleven följer med till skolan, möter den vuxna på avtalad plats och deltar i första delen av dagen.
K – Konsekvens kort sikt:
Morgonen är fortfarande svår. Eleven kan vara trött efteråt. Samtidigt får eleven erfarenhet av att komma i väg och bli väl mottagen.
K – Konsekvens lång sikt:
Skolan blir mindre främmande. Eleven får fler erfarenheter av att obehag kan minska efter att situationen påbörjats. Tilltron till närvaro stärks.
Reflektion
Här kan analysen hjälpa barnet, föräldern och skolan att se framsteg som annars missas:
“Det var inte frånvaron av oro som var framsteget. Framsteget var att eleven kom trots oro.”
Exempel 5: Att sätta gräns i ett svårt samtal
Situation
En professionell möter en person som återkommer till en åtgärd som inte bedöms hjälpsam. Den professionella känner obehag inför att göra personen missnöjd.
SORKK
S – Situation:
Personen efterfrågar en viss åtgärd och blir frustrerad när den professionella inte erbjuder den.
O – Organism:
Stress, skuld, oro för konflikt, impuls att förklara mer eller ge efter. Tankar som: “Det blir enklare om jag bara gör det”, “Jag vill inte att personen ska bli arg.”
R – Respons:
Den professionella bekräftar upplevelsen, stänger den efterfrågade dörren och öppnar en annan riktning.
K – Konsekvens kort sikt:
Samtalet blir obekvämt. Personen kan bli missnöjd. Den professionella behöver stå kvar i egen osäkerhet.
K – Konsekvens lång sikt:
Den professionella får erfarenhet av att kunna vara varm och tydlig samtidigt. Teamets gemensamma riktning stärks. Personen får en tydligare ram och möjlighet att engagera sig i en mer hjälpsam väg.
Reflektion
Här synliggör SORKK att även den professionellas beteende behöver förstärkas:
“Du stod kvar i riktningen trots att det blev obekvämt. Det är också en färdighet som byggs genom erfarenhet.”
Exempel 6: Att hålla en ny rutin i teamet
Situation
Ett team har bestämt att vissa ärenden ska handläggas på ett nytt sätt. När vardagen blir stressig finns en impuls att återgå till det gamla arbetssättet.
SORKK
S – Situation:
Trycket ökar i telefonen. Någon föreslår att teamet gör som tidigare “bara den här gången”.
O – Organism:
Stress, osäkerhet, irritation, önskan om snabb arbetsro. Tankar som: “Det nya tar för lång tid”, “Vi hinner inte”, “Det är enklare att lösa det på gamla sättet.”
R – Respons:
Teamet håller fast vid den nya rutinen, fördelar ansvar och följer upp vad som händer.
K – Konsekvens kort sikt:
Det kräver mer medvetenhet och kan kännas långsammare. Gruppen behöver stå ut med osäkerhet.
K – Konsekvens lång sikt:
Teamet får erfarenhet av att det nya arbetssättet fungerar även under tryck. Tilltron till rutinen och till varandra ökar.
Reflektion
Här kan funktionell analys användas för att stärka organisationens tilltro:
“Vi gjorde det nya även när det var svårt.”
Frågor för egen reflektion
Den här varianten av funktionell analys kan användas med individ, team eller i handledning.
Frågor att utgå från:
När gör du redan något som leder i den riktning du vill, även om det är svårt i stunden?
Vad väcks i kroppen, känslorna och tankarna precis innan du gör det?
Vad gör du då som är hjälpsamt?
Vad kostar det dig på kort sikt?
Finns det någon liten positiv konsekvens direkt efteråt?
Vad kan detta lära dig över tid om din egen förmåga?
Hur kan vi göra det lättare för dig att upprepa just det beteendet?
Att motivera sig för en långsiktig belöning
En viktig fråga är:
Hur gör jag för att motivera mig själv att anstränga mig för en långsiktig belöning, när den kortsiktiga konsekvensen är obehag, trötthet eller osäkerhet?
Med SORKK kan frågan konkretiseras:
Situation:
När uppstår valet mellan kortsiktig lättnad och långsiktig riktning?
Organism:
Vad känns i kroppen och vilka tankar dyker upp?
Respons:
Vilket litet hjälpsamt beteende kan jag göra ändå?
Konsekvens kort sikt:
Vad behöver jag stå ut med? Vilken liten känsla av mening, stolthet eller kontroll kan jag också lägga märke till?
Konsekvens lång sikt:
Vad bygger detta över tid? Vilken tilltro, färdighet eller frihet blir mer sannolik?
Målet är att insikten om att vi ofta behöver börja innan vi känner oss redo. Innan det känns lätt. Kanske till och med innan det känns rätt.
Jag behöver inte känna mig motiverad först. Jag kan göra något litet i rätt riktning och låta motivationen växa genom erfarenheterna.
Handledningsfråga
När en person beskriver svårigheter kan handledaren eller den professionella fråga:
Finns det någon situation där du redan gör något som hjälper dig, även om det är svårt?
Därefter kan man tillsammans göra en funktionell analys av det beteendet.
På så sätt blir SORKK inte bara ett verktyg för att förstå problem. Det blir också ett verktyg för att synliggöra förmåga, stärka tilltro och upptäcka vägar som redan finns.