Lägsta effektiva sjukskrivning – LESS

🌿 Fallet Sara – ett sjukskrivningsärende i LESS

Sara är 42 år och arbetar i receptionen på ett större logistikföretag. Det senaste året har verksamheten genomgått en omorganisation, vilket lett till nya arbetsrutiner, högre tempo och många otydliga förväntningar. Samtidigt har Sara haft mycket hemma och tappat både sina rutiner för återhämtning och stödet i relationen.

🔑 Direkttriagering och salutogen kommunikation

Sara kontaktar vårdcentralen för att hon ”inte orkar mer” och berättar att hon varit hemma i en vecka. Hon säger även att hon ”nog behöver ett sjukintyg”.

I stället för att bokas direkt till läkare för en försäkringsmedicinsk bedömning får hon, enligt principen om direkttriagering och behovsstyrd vård, en snabb tid hos psykolog för bedömning av sitt psykiska mående.

➡️ Anteckning i tidboken:
”Bedömning av nedstämdhet, stress och minskad ork. Stöd för återgång i arbete.”

🔑 Bedömning och planering med arbetsfokus

Vid besöket framkommer att Sara under fyra veckor haft ökande nedstämdhet, negativt tankeinnehåll, sämre energi, sömnproblem och koncentrationssvårigheter. Psykologen gör bedömningen att hon uppfyller kriterier för måttlig depressiv episod, utlöst av längre tids psykosocial belastning och en successiv minskning av hjälpsamma rutiner och aktivitet.

Sara beskriver att arbetet tidigare gett henne struktur, gemenskap och uppskattning — men att hon nu undviker kollegor, oroar sig för att göra fel och känner skuld för att inte ”räcka till”. Samtidigt berättar hon att ensamheten hemma gör henne rastlös, nedstämd och ännu mer orkeslös.

Tillsammans utforskar de vad som brukar vara viktigt för Saras välmående och mycket är kopplat till arbetsdagens struktur, socialt sammanhang och tydliga uppgifter.

🔑 Att öppna och stänga dörrar

Psykologen beskriver två möjliga dörrar:
🚪 Stanna hemma — som ger kortvarig lättnad men riskerar att förstärka inaktivitet, oro och självtvivel.

🚪 Gå tillbaka i någon form — som kan innebära osäkerhet men också möjlighet till kontakt, rutiner och förbättrad självbild.

Tillsammans beslutar de att stänga dörren mot heltidssjukskrivning och i stället planera för kontinuerligt stöd i att stegvis återgå till arbete.

Vid bedömningen noterar psykologen sänkt energi, uttröttbarhet och nedsatt uppmärksamhet.

Sara uttrycker själv bristande tilltro till sin egen förmåga — vilket bedöms delvis som ett symtom på depression, delvis en inlärd konsekvens av tidigare lång sjukskrivning efter en ryggskada flera år tidigare.

💡 Eftersom att en sänkt tilltro till den egna förmågan är att förvänta som del av depressionen är Saras egen bild av vad hon klarar av inte en tillförlitlig grund för bedömning av arbetsförmågan.

För att undvika att förstärka passivitet och negativa förväntningar behöver insatserna skapa nya erfarenheter av att klara mer än hon tror.

🧩 Samverkan, kommunikation och dokumentation

Efter bedömningen enas psykolog och patient om att läkaren behöver göra en försäkringsmedicinsk bedömning för att överväga partiell sjukskrivning som en del av planen.

Psykologens bedömning dokumenteras i ett strukturerat underlag (dag 8–14) med medicinsk beskrivning, funktion och planering med ett tydligt arbetsfokus.

🔑 Tidigt samarbete med arbetsgivaren

Sara får i uppgift att nästa dag ta kontakt med sin chef och använda Fyra-frågor-formuläret.

Formuläret blir grunden för dialog om:

• hur hennes mående påverkar arbetet

• vilka arbetsuppgifter som fungerar just nu

• vilka anpassningar som är möjliga nu

💡 Uppgiften stärker Saras delaktighet och ger arbetsgivaren en tidig och tydlig struktur.

🔑 Sömlöst teamarbete

Psykologen kontaktar Saras patientansvariga läkare och överför bedömningen. Läkaren bokar ett kort uppföljande samtal nästa dag och kan, tack vare underlaget och den tidiga dialogen med arbetsgivaren, göra en trygg och tydlig försäkringsmedicinsk bedömning.
__________________________________________________________________

🧩 Partiell sjukskrivning med stöd och anpassningar

Arbetsgivaren erbjuder tillfälligt avgränsade uppgifter: färre kundsamtal, tydligare rutiner och en fast kollega som stöd. Detta minskar Saras oro och gör arbetsdagen mer hanterbar.

Läkaren beslutar om en deltidssjukskrivning i två veckor, i kombination med anpassningar och tät uppföljning. Vid återbesök arbetar Sara vidare med beteendeförändringar, sömnreglering och planering av hållbara vardagsrutiner.

💡 Hon beskriver att arbetsgivarens engagemang var avgörande för att hon vågade fortsätta arbeta trots symtomen.

🔑 Rätt insats i rätt tid – förbättrad arbetsförmåga

Insatserna — psykologbedömning, läkarbedömning, arbetsgivardialog och anpassningar — sattes in tidigt och stegvis. Det gjorde att en kort sjukskrivning blev tillräcklig, samtidigt som Sara återfick tilltro till sin egen förmåga.

 🎯 Arbetet blev både mål och behandlingsmetod.

👥 Förebyggande i samverkan

I Saras fall öppnade processen också för ett bredare samtal mellan vårdcentralen och företagets HR-partner om organisatoriska riskfaktorer, återkommande stress hos personalen och behov av tydligare stödstrukturer vid omorganisationer.

 🎯 Det blev en konkret ingång till förebyggande samverkan med arbetsplatsen.