Lägsta effektiva sjukskrivning – LESS

 📊  Förväntningar på ständig prestation

När vi tolkar allt fler normala mänskliga tillstånd som medicinska, riskerar vi att förstärka bilden av att människor ska kunna prestera på topp hela tiden.

Denna utveckling påverkar inte bara individen – utan också arbetsgivarnas och samhällets förväntningar.

Det gör att både individer och organisationer tappar tolerans för variation, återhämtning och mänsklig sårbarhet.


🌱 En mänskligare vård 

Vården har en unik möjlighet att påverka hur vi som samhälle ser på hälsa och mänsklig förmåga.

”Med tolkningsföreträde kommer stort ansvar”

Genom att stå fast i det som är medicinskt motiverat och samtidigt stärka patientens tilltro till sin egen kapacitet, kan vi bidra till en kultur som stärker snarare än försvagar människors handlingskraft.


💰 Kostnader för sjukfrånvaro

Sjukfrånvaron innebär mycket stora kostnader för samhället.

Enbart socialförsäkringens utgifter för sjukpenning uppgick till 42,9 miljarder kronor år 2023 – till det tillkommer produktionsbortfall, ersättningar från arbetsgivare och kostnader i vården.

Samtidigt innebär sjukfrånvaro en påtaglig kostnad för individen:

• direkt, eftersom ersättningar från sjukförsäkringen är lägre än lönen
• indirekt, då upprepad eller långvarig frånvaro ofta påverkar både karriärsutveckling och löneutveckling negativt.

⚖️ Förstärker ojämlikheter

Av de 42,9 miljarder som betalades ut i sjukpenning gick 62 % till kvinnor och 38 % till män.

Flera nationella rapporter under de senaste åren har visat att kvinnor missgynnas i sjukskrivningsprocessen.

• Kvinnor rapporter bristande stöd från arbetsgivare för att kunna vara kvar i eller återgå i arbete.
• Kvinnor med lindrig eller medelsvår psykisk ohälsa sjukskrivs oftare än män, även när arbetsförmågan bedöms vara likvärdig.
• Det har också identifierats att kvinnor får sämre stöd i återgångsprocessen från Försäkringskassan.

Sammantaget tyder detta på att systemet är riggat så att fler kvinnor än män riskerar onödigt långa sjukskrivningar – särskilt vid stressrelaterade besvär.

Det understryker vikten av att arbeta mer behovsstyrt, rättvist och preventivt, där insatser sätts in tidigt och riktas mot det som faktiskt stärker arbetsförmågan, oavsett kön.

⏳ Undanträngning och ineffektivitet

Socialstyrelsen konstaterar att arbetet med sjukskrivning och rehabilitering tar stora resurser i anspråk varje år.

Tidsbrist och avsaknad av tydliga rutiner gör att arbetet ofta blir reaktivt i stället för proaktivt.

E-Hälsomyndigheten uppskattar att Sveriges läkare varje år lägger 3 miljoner timmar på intygshantering.

 🎯 I LESS är målet att sjukskrivningsfrågor hanteras stegvis och av alla professioner – vilket frigör tid för ärenden som har större behov av läkarens kompetens.

När fler patienter får tidiga insatser som hjälper dem att vara kvar i arbetet minskar behovet av intyg.

En bättre prioritering minskar stressen på systemet (tillgänglighet och hållbarhet) och på vårdpersonalen (arbetsmiljön).

____________________________________________________________________

🤔 Reflektera: Hur kan du i ditt arbete bidra till en kultur som accepterar mänskliga variationer?

• utan att de automatiskt tolkas som sjukdom, funktionsnedsättning eller aktivitetsbegränsning?
• och utan att människor utesluts från delaktighet bara för att de mår dåligt?