Tilltro till den egna förmågan påverkar vilka steg en person är beredd att ta, vad personen undviker och hur svårigheter under rehabiliteringen tolkas.

Låg tilltro är viktig klinisk information. Den behöver förstås i relation till vad vi vet om patientens faktiska funktion och förmåga.

Ett rehabiliteringsfokus innebär att tilltro kopplas till konkreta aktiviteter och krav. Genom att pröva nästa steg kan patienten få nya erfarenheter samtidigt som vården får mer information om funktion, hinder och resurser.

Ett salutogent perspektiv

Salutogenes kan hjälpa oss att undersöka vad som behöver stärkas för att personen ska kunna ta nästa steg:

  • Begriplighet: Förstår personen vad som ska hända och varför?

  • Hanterbarhet: Vilka resurser, anpassningar och vilket stöd kan bidra till att personen möter kravet?

  • Meningsfullhet: Hur förstår personen riktningen och betydelsen av nästa steg?

Exempel

En patient som varit sjukskriven länge säger:

”Jag klarar inte att gå tillbaka till jobbet. Jag får ångest bara jag tänker på det.”

Uttalandet ger information om patientens upplevelse, förväntningar och tilltro. Vi behöver också förstå vad patienten faktiskt kan göra och vilka krav som är aktuella.

Ett nästa steg kan exempelvis vara att besöka arbetsplatsen, träffa sin chef, delta i ett avgränsat möte eller pröva en arbetsuppgift under överenskomna förutsättningar.

Det väcker frågor om vilken aktivitet som är rimlig att pröva, vilka hinder som kan behöva hanteras och vad vi kan lära oss av genomförandet.

Fördjupa → Förväntningar och tilltro