Den här övningen används när deltagarna redan har grundläggande förståelse för förväntningar, inlärning, tilltro och modellen med att öppna och stänga dörrar.
Deltagarna ska öva på att känna igen när ett samtal börjar bli en förhandling och hur den professionella kan återföra samtalet till en tydlig, hjälpsam riktning. Syftet är att träna på att utveckla hjälpsamma formuleringar i stunden.
Vad tränas?
Övningen tränar förmågan att:
- identifiera vilken dörr personen försöker hålla öppen
- avgöra vilken dörr som behöver stängas
- öppna en annan väg framåt
- kommunicera så att nästa steg blir begripligt, hanterbart och meningsfullt
- stå kvar när personen fortsätter argumentera
- behålla professionell flexibilitet i sin bedömning, samtidigt som kommunikationen ger en tydlig riktning
Grundprincip
Den professionella behöver kunna tänka flexibelt och nyanserat. Nya uppgifter kan alltid leda till ny bedömning. Men alla möjliga framtida vägar behöver inte uttalas som öppna dörrar i samtalet.
I rollspelen ska den professionella därför träna på att kommunicera:
Det här är inte vägen vi planerar.
Det här är den väg vi arbetar med.
Så här gör vi den begriplig, hanterbar och meningsfull.
Genomförande
Arbeta i grupper om två eller tre:
En person spelar person som söker hjälp, stöd eller beslut.
En person spelar den professionella.
En tredje person kan vara observatör.
Varje rollspel tar 5–10 minuter och följs av 5 minuter reflektion.
Förberedelse före rollspelet
Välj ett scenario längre ner på sidan eller formulera ett eget fall.
Besvara kort:
Vilken dörr vill personen få öppnad?
Exempel: sjukskrivning, intyg, remiss, röntgen, läkemedel, undantag, paus eller något annat som passar i er verksamhet.
Vilken funktion fyller den önskade dörren för personen?
Exempel: lättnad, trygghet, kontroll, bekräftelse, vila, skydd eller ansvarsförskjutning.
Vilken väg vill den professionella öppna i stället?
Exempel: anpassning, aktivitet, egen strategi, arbetsdialog, stöd, uppföljning eller stegvis närmande.
- Vad behöver personen få hjälp att förstå?
- Vad behöver bli mer hanterbart?
- Vad kan göra riktningen meningsfull för personen?
Så utvecklas dialogen
Den som spelar personen ska hålla fast vid den önskade dörren på ett realistiskt sätt.
Det kan göras genom att:
- återkomma till samma önskemål
- uttrycka oro för att den andra vägen inte ska fungera
- be om försäkran
- fråga vad som händer om planen misslyckas
- jämföra med andra som fått den önskade åtgärden
- tolka ett nej som att inte bli tagen på allvar
- uttrycka låg tilltro till den egna förmågan
Den som spelar professionell ska inte försöka vinna diskussionen. Uppgiften är att stegvis föra samtalet från förhandling till riktning.
Använd gärna denna struktur:
1. Bekräfta upplevelsen
2. Stäng den dörr som inte är vägen framåt
3. Gör bedömningen begriplig
4. Gör nästa steg hanterbart
5. Gör riktningen meningsfull
6. Stå kvar när personen återkommer
Viktigt för den som spelar personen
Spela inte över. Gör situationen trovärdig.
Personen behöver inte bli arg. Förhandlingen kan vara lågmäld, orolig, ledsen, ifrågasättande eller uppgiven.
Exempel på repliker som kan användas:
“Men om det inte fungerar då?”
“Hur länge måste jag prova?”
“Jag känner flera som fått hjälp på det sättet.”
“Det känns som att du inte förstår hur svårt det är.”
“Jag vill bara känna mig trygg.”
“Jag klarar inte det du föreslår.”
“Så jag måste misslyckas först?”
“Vad händer om det blir värre?”
Viktigt för den som spelar den professionella
Undvik formuleringar som:
“Vi provar detta först, och om det inte fungerar kan vi…”
“Vi börjar här, så får vi se sedan.”
“Jag kan inte lova något.”
“Det kan bli aktuellt längre fram.”
“Om det blir värre får vi titta på andra alternativ.”
Sådana formuleringar kan vara rimliga i vissa samtal, men i den här övningen tränar vi situationer där personen redan är starkt riktad mot en viss åtgärd. Då kan orden göra att personen börjar bejaka nästa dörr i stället för att engagera sig i den väg som erbjuds nu.
Observatörens uppgift
Observatören lyssnar efter vad som händer i samtalet.
Notera särskilt:
Vilken dörr försökte personen hålla öppen?
När började samtalet bli en förhandling?
Vilken formulering riskerade att lämna dörren på glänt?
När blev riktningen tydligare?
Hur reagerade personen när dörren stängdes?
Vad gjorde den professionella då?
Blev nästa steg begripligt?
Blev nästa steg hanterbart?
Blev nästa steg meningsfullt?
Höll den professionella kvar värme och respekt?
Fördjupningsnivåer
Nivå 1: Enkel förhandling
Personen återkommer till önskad åtgärd en eller två gånger.
Den professionella tränar på att stänga dörren tydligt och öppna en annan riktning.
Nivå 2: Låg tilltro
Personen uttrycker låg tilltro till den egna förmågan eller till den professionella bedömningen.
Den professionella tränar på att göra vägen mer begriplig, hanterbar och meningsfull.
Nivå 3: Upprepning och obehag
Personen fortsätter återkomma till samma dörr trots tydligt besked.
Den professionella tränar på att stå kvar utan att överförklara, backa eller bli hård.
Scenario 1: Medicin som snabb lindring
Personen söker för oro, sömnsvårigheter och ångest. Personen tänker att läkemedel behövs för att orka. Efter adekvat bedömning är det tydligt att läkemedel inte är rätt åtgärd.
Önskad dörr: läkemedel.
Funktion: snabb lindring, kontroll, trygghet.
Hjälpsam riktning: samtalskontakt, sömnstrategier, återhämtning, kartläggning av belastning och uppföljning av funktion.
Personen kan säga:
“Jag tror att jag behöver medicin. Jag orkar inte ha det så här.”
Utveckla dialogen genom att låta personen återkomma till frågan om medicin, särskilt om den professionella pratar om samtal eller strategier.
Den professionellas uppgift är att stänga läkemedel som planerad väg framåt och öppna arbetet med strategier, funktion och uppföljning.
Scenario 2: Röntgen som trygghet
Personen har haft smärta en längre tid och vill ha röntgen för att känna sig säker. Efter adekvat bedömning är det tydligt att röntgen inte är rätt åtgärd.
Önskad dörr: röntgen.
Funktion: trygghet, kontroll, minskad osäkerhet.
Hjälpsam riktning: förklaring, doserad belastning, tydliga gränser, uppföljning av funktion.
Personen kan säga:
“Jag vill ha röntgen. Annars vet vi ju inte vad som är fel.”
Utveckla dialogen genom att låta personen koppla trygghet till att få en bild eller ett svar.
Den professionellas uppgift är att stänga röntgen som trygghetsskapande åtgärd och öppna dörren till trygg belastning och funktionell uppföljning.
Scenario 3: Hel sjukskrivning som skydd
Personen känner stark oro inför återgång i arbete och vill bli helt sjukskriven. Efter adekvat bedömning är det tydligt att sjukskrivning inte är rätt åtgärd.
Önskad dörr: hel sjukskrivning.
Funktion: skydd, lättnad, paus från krav.
Hjälpsam riktning: anpassad återgång, arbetsdialog, stegvis funktion och uppföljning.
Personen kan säga:
“Jag klarar inte att gå tillbaka. Bara tanken på jobbet gör mig yr.”
Utveckla dialogen genom att låta personen uttrycka rädsla för att misslyckas, krascha eller bli lämnad ensam med kraven.
Den professionellas uppgift är att stänga hel sjukskrivning som reservplan och öppna dörren till anpassning, stöd och stegvis återgång.
Scenario 4: Intyg som trygghet inför aktivitet
Personen känner oro inför en planerad aktivitet och vill ha intyg för att slippa eller pausa.
Önskad dörr: intyg eller undantag.
Funktion: trygghet, ansvarsförskjutning, minskat obehag.
Hjälpsam riktning: kartläggning av hinder, anpassning, första möjliga steg och uppföljning.
Personen kan säga:
“Jag tror att jag behöver ett intyg. Jag klarar inte den här aktiviteten.”
Utveckla dialogen genom att låta personen efterfråga säkerhet innan hen vågar försöka.
Den professionellas uppgift är att stänga intyg som första lösning på osäkerhet och öppna dörren till anpassning och stegvis aktivitet.
Scenario 5: Teamet vill skapa arbetsro genom undantag
Ett ärende väcker stress i teamet. Personen är missnöjd, ringer ofta och vill komma förbi ordinarie flöde.
Önskad dörr: särskilt spår eller undantag.
Funktion: snabb arbetsro, minskad konflikt, känsla av kontroll.
Hjälpsam riktning: ordinarie bedömning, tydlig återkoppling och gemensamt arbetssätt.
Kollegan kan säga:
“Kan vi inte bara lägga det hos dig den här gången? Då blir det lugnare.”
Utveckla dialogen genom att låta kollegan trycka på behovet av arbetsro och kortsiktig avlastning.
Den professionellas uppgift är att stänga undantag som svar på tryck och öppna dörren till gemensam riktning och tydlig ansvarsfördelning.
Scenario 6: Skolan och önskan att ta bort krav
En vårdnadshavare vill att skolan tar bort ett krav eftersom situationen hemma blivit svår.
Önskad dörr: att ta bort kravet.
Funktion: minska konflikt, skydda barnet, skapa omedelbar lättnad.
Hjälpsam riktning: anpassad närvaro, stöd, tydlig plan och stegvis närmande.
Vårdnadshavaren kan säga:
“Ni måste ta bort den lektionen. Det går inte hemma annars.”
Utveckla dialogen genom att låta vårdnadshavaren uttrycka oro, trötthet och rädsla för att barnet pressas för hårt.
Den professionellas uppgift är att stänga borttagande av krav som lösning och öppna dörren till en mer salutogen och stärkande väg.
Reflektioner
Efter varje rollspel reflekterar gruppen kort.
- Vad var den önskade dörren?
- Vilken funktion fyllde den för personen?
- Vilken riktning försökte den professionella öppna?
- Vad gjorde det svårt att stå kvar?
- När fanns risken att dörren lämnades på glänt?
- Vilken formulering hjälpte samtalet vidare?
- Vad blev begripligt, hanterbart och meningsfullt?
- Vilken ny erfarenhet skulle personen kunna få om riktningen hålls över tid?
Nivå 4: Hot eller otillåten påverkan
Ni kan också använda övningen för att träna på situationer där det upppstår hot eller försök till otillåten påverkan.
Personen börjar uttrycka hot, antyda konsekvenser eller försöka påverka den professionella genom rädsla, skuld eller press.
- Det kan handla om formuleringar som:
- “Då kommer jag anmäla dig.”
- “Då får du ta ansvar för vad som händer.”
- “Jag tänker inte gå härifrån förrän du ändrar dig.”
- “Du kommer ångra det här.”
På den här nivån är målet inte längre att fortsätta förklara eller försöka få personen att acceptera riktningen. Målet är att markera gräns, värna säkerhet och följa verksamhetens rutiner.
Den professionella tränar på att:
- behålla lugn och tydlighet
- inte belöna hotet genom att öppna den stängda dörren
- markera att hot eller press inte påverkar bedömningen
- avsluta eller pausa samtalet vid behov
- ta stöd av kollega, chef eller säkerhetsrutin
När hot uppstår förändras uppgiften:
Från att skapa dialog till att skydda riktning, säkerhet och professionellt ansvar.