Ett arbetssätt som börjar före patientens första kontakt
LESS är en principstyrd modell för hur primärvården kan organisera arbetet utifrån principer för behovsstyrd, stegvis och personcentrerad vård. Principerna omsätts i lokala rutiner utifrån vårdcentralens organisation, bemanning och förutsättningar.
Arbetet börjar redan före patientens första kontakt genom tvärprofessionell utbildning, gemensam kunskap och tydliga arbetssätt. Hela teamet behöver en gemensam grund inom bland annat beteendemedicin, försäkringsmedicin, salutogent bemötande, funktion och arbetsfokuserade insatser. Det skapar förutsättningar för gemensamma bedömningar, tydliga roller och samordnade insatser.
När patienten söker vård ligger fokus på en tidig medicinsk bedömning av rätt profession. Patientens besvär, symtom, funktion, livssituation och förutsättningar för aktivitet vägs samman för att avgöra vilken kompetens, insats och nivå som bäst svarar mot behovet.
LESS har utvecklats med särskilt fokus på ärenden där sjukskrivning efterfrågas eller kan bli aktuell. Arbetssättet är samtidigt relevant för alla patienter och hjälper primärvården att möta förväntningar och önskemål om exempelvis läkarbesök, utredningar, läkemedel, remisser, intyg och andra åtgärder.
Samma principer kan användas när förväntningar och önskemål kommer från arbetsgivare, myndigheter eller andra verksamheter. Fokus hålls på medicinskt behov, funktion och vilket nästa steg som skapar bäst förutsättningar för hälsa och delaktighet.
Så omsätts LESS i vardagen
1. Gemensam kunskapsgrund
Hela personalgruppen utbildas tillsammans och utvecklar en gemensam förståelse för behovsstyrning, beteendemedicin, försäkringsmedicin, salutogent bemötande, funktions- och arbetsfokus. Verksamheten formulerar rutiner och flöden som tydliggör professionernas roller och hur olika behov ska tas vidare.
2. Behovsbedömning
När patienten kontaktar vårdcentralen klargörs medicinskt behov, prioritet, funktion och vilken kompetens som behövs. Patientens beskrivning och önskemål ger viktig information om förväntningar, oro och mål. De ingår i underlaget, samtidigt som den professionella bedömningen ska styra prioritering och fortsatt flöde.
Redan i första kontakten behöver kommunikationen vara salutogen och rikta uppmärksamheten mot funktion, resurser och möjliga nästa steg. Det innebär att bekräfta patientens situation och samtidigt forma rimliga förväntningar på vad vården kan, ska och bör göra. På så sätt blir behovsbedömningen inte bara en sortering av ärendet, utan också en första insats som kan stärka tilltro, delaktighet och rätt riktning.
Traditionellt är detta en brytpunkt där det ofta blir fel, när den åtgärd som efterfrågas tillåts styra prioritering och flöden innan en medicinsk bedömning är utförd.
3. Medicinsk bedömning av rätt profession
Patienten får en första bedömning av den profession som har bäst kompetens för den aktuella frågeställningen inom ramarna för vårdgarantin. Det kan exempelvis vara läkare, sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut eller psykosocial resurs. Fler professioner kopplas in endast när patientens behov kräver det. I LESS används inte fasta vårdteam eller sambedömningar på rutin.
4. Stegvisa och aktiva insatser med fokus på funktion
En god primär bedömning skapar förutsättningar för tidiga och aktiva åtgärder. Det kan handla om behandling, rehabilitering, rådgivning, dialog med arbetsgivaren, arbetsplatsanpassningar eller stöd att fortsätta med viktiga aktiviteter i vardagen.
För många patienter kan sådana insatser göra det möjligt att vara kvar i arbete utan sjukskrivning. För andra kan behovet mötas genom en lägre omfattning eller en kortare sjukskrivningsperiod.
Målet är att nå lägsta effektiva sjukskrivning – den omfattning och längd som stödjer återhämtning och funktion samtidigt som så mycket aktivitet och delaktighet som möjligt bevaras. För många patienter kan den lägsta effektiva nivån innebära att sjukskrivning inte behövs om de får rätt förklaringsmodell och vid behov andra åtgärder från början. För andra kan det medicinska behovet motivera en partiell eller tidsbegränsad hel sjukskrivning.
Insatserna följs upp utifrån vilken effekt de får och förstärks eller förändras när patientens behov visar att nästa steg behövs.
5. Försäkringsmedicinsk bedömning med ett gott underlag
När en försäkringsmedicinsk bedömning av läkare blir aktuell har patienten i de flesta fall redan fått en primär medicinsk bedömning av den profession som har bäst kompetens för den ursprungliga frågeställningen.
Den primära bedömningen bidrar med information om besvär, symtom, funktion, aktivitetsbegränsningar, arbetets krav, tillgängliga resurser och effekten av redan påbörjade åtgärder. Det ger läkaren ett strukturerat och relevant underlag för den fortsatta bedömningen.
Läkaren kompletterar underlaget med sin medicinska och försäkringsmedicinska bedömning och tar ställning till behovet av sjukskrivning samt dess omfattning och längd. När sjukskrivning ingår i planen samordnas den med behandling, rehabilitering, möjliga arbetsplatsåtgärder och uppföljning.
6. Samverkan, uppföljning och lärande
När samverkan behövs skapas en dialog mellan patienten, vården, arbetsgivaren och andra berörda aktörer. Gemensam information och tydliga roller gör det lättare att samordna insatser och hålla en gemensam riktning.
Strukturerat kvalitetsarbete
Vårdcentralen följer kontinuerligt upp sina resultat, identifierar det som fungerar och utvecklar arbetssätten utifrån erfarenheter och lokala förutsättningar.
Generiskt flödesschema LESS
Fördjupa arbetet
LESS kan införas stegvis och anpassas efter verksamhetens organisation, bemanning och behov. I resursbanken finns stöd för utbildning, planering och material för praktisk tillämpning.