Lägsta effektiva sjukskrivning – LESS

    Referenser på hela webbplatsen anges med nummer från listan nedan:

    1. Hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivning och rehabilitering – Nationellt kunskapsstöd
    2. Hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivning och rehabilitering  En lägesbeskrivning baserad på enkäter till läkare och regionledning hösten
    3. God och nära vård vid psykisk ohälsa – Nationell målbild för vårdcentralers omhändertagande av psykisk ohälsa för att ge befolkningen en god och nära vård
    4. Försäkringskassan.se
    5. God och nära vård Rätt stöd till psykisk hälsa SOU 2021:6
    6. Är sjukskrivning bra för hälsan?
    7. Riksrevisionen (2018)  Bedömning av arbets- förmåga vid psykisk ohälsa– en process med stora utmaningar
    8. Riksrevisionen (2024) Undantaget som blev regel – Försäkringskassans användning av övervägande skäl vid 180 dagars sjukskrivning (RiR 2024:14)
    9. Rise (2017) Forskningsöversikt: Arbete och sjukfrånvaro, Varningssignaler och effektiva insatser för att göra jobbet!
    10. OECD (2015) Fit mind, Fit Job
    11. Folkhälsomyndigheten (2020)
    12. Antonovskys, Aron. 2005 Hälsans mysterium Natur & Kultur
    13. Karasek & Theorell, T. (1992) Healthy Work: Stress, Productivity, and the Reconstruction of Working Life.
    14. Wadström, Olle (2022) KBT för läkare
    15. Beck, J. S. (2011). Cognitive Behavior Therapy: Basics and Beyond. Guilford Press.
    16. Banduras, 1997, ”Self-Efficacy: The Exercise of Control”
    17. Hedlund, Åsa. (2024). Return to work after long-term sick leave for common mental disorders, Gävle University Press
    18. Hartvigsson et al. (2024). Hartvigsson, T., Sandman, L., Bergström, G. et al. Cooperation in Return-to-work Interventions for Common Mental Disorders: An Ideal Theory Analysis of Actors, Goals, and Ethical Obstacles. Health Care Anal (2024).
    19. Liljedahl, S. (2017). Alliansens beståndsdelar och kontext i vård.
    20. Norcross, J.C., & Wampold, B.E. (2011). Evidence-based therapy relationships.
    21. Skinner, B.F. (1953). Science and Human Behavior.
    22. Loewenstein, G., Brennan, T., & Volpp, K.G. (2007). Asymmetric paternalism to improve health behaviors. JAMA.
    23. Zolnierek, K.B.H., & DiMatteo, M.R. (2009). Physician communication and patient adherence to treatment. Medical Care.
    24. van Os, T.W.D.P. et al. (2004). Working alliance and patient satisfaction in general practice.
    25. Pereira Gray, D.J. et al. (2018). Continuity of care with doctors – a matter of life and death? BMJ Open.
    26. SBU (2021). Kontinuitet i vården – En systematisk översikt.
    27. ’Street et al., 2009 How does communication heal? Pathways linking clinician-patient communication to health outcomes
    28. Mangione-Smith, R., Elliott, M.N., Stivers, T., McDonald, L., Heritage, J. (2006). Racial/ethnic variation in parent expectations for antibiotics: implications for public health campaigns.
      Pediatrics, 118(4), e1004–e1013. https://doi.org/10.1542/peds.2005-3195
    29. Socialstyrelsen (2015). Att mötas i hälso- och sjukvården – ett utbildningsmaterial om bemötande. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2015-1-5.pdf
    30. Darwin, C. (1859). On the Origin of Species.
    31. Baum, W. M. (2005). Understanding Behaviorism: Behavior, Culture, and Evolution.
    32. Meddelandeblad (2019). Nya föreskrifter om att utfärda intyg i hälso- och sjukvården
    33. Senaste version av HSLF-FS 2018:54 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om att utfärda intyg i hälso- och sjukvården
    34. SKR:s Frågor och svar om läkarintyg vid sjukfrånvaro