Lägsta effektiva sjukskrivning – LESS

Psykisk och stressrelaterad ohälsa

Sjukskrivning och arbete i ett KBT-perspektiv

Inom kognitiv beteendeterapi (KBT) betonas vikten av att identifiera och förändra beteenden som bidrar till ohälsa. I detta perspektiv är sjukskrivning ofta inte den bästa lösningen, särskilt vid psykisk ohälsa, eftersom inaktivitet och undvikandebeteenden kan förstärka de problem som sjukskrivningen är avsedd att lindra.

I många fall kan arbete, med rätt anpassningar och stöd, fungera som en skyddsfaktor och utgöra en aktiv del av patientens behandling [9].

Funktionell analys – en central komponent i bedömningen av psykisk ohälsa

En KBT-baserad bedömning undersöker hur individens situation, tankar, känslor, beteenden och reaktioner samverkar och leder till olika konsekvenser på kort och lång sikt. Denna analys kan avslöja när sjukskrivning förstärker ohjälpsamma beteenden och kognitiva mönster. När dagliga rutiner bryts och arbetsrelaterade strukturer försvinner, finns en risk för minskat självförtroende i att hantera livets krav. Att förlora sin arbetsroll kan påverka KASAM [12] både i arbetet och i andra relationer, när individen går från en arbetsroll till en sjukskrivningsidentitet.

Ett tidigt beteendemedicinskt perspektiv kan visa att kortsiktig symptomlindring ofta blir en form av undvikande med långtgående konsekvenser.

S.O.R.K

Situation: Oense med närmaste chefen om arbetsschemat
Organism: Oro för hur livet ska gå ihop, ont i magen när jag ska prata med chefen, skäms för att jag mår dåligt
Reaktion: Sjukanmäler mig och slutar prata med kollegorna och undviker chefen
Kortsiktig Konsekvens: Känns som en lättnad att slippa gå till jobbet
Långsiktig konsekvens: Tröskeln för att gå tillbaka höjs, minskat självförtroende, dialogen med chefen försämras

Från arbetet till…?

En psykosocialbedömning inkluderar, förutom de psykologiska aspekterna, även en kartläggning av den sociala miljön. Detta innebär att både arbetsförhållanden och hemförhållanden utforskas. När någon blir sjukskriven från sitt arbete, ”omplaceras” de till en annan livssituation. Utöver psykologiska faktorer som känslighet för ångest och depression, vilka ofta förvärras när rutinerna och sammanhanget försvinner, finns det även flera sociala riskfaktorer att ta hänsyn till. Risken för olika typer av missbruk, relationsvåld, ekonomiska problem och självmord ökar vid sjukskrivning, särskilt vid fullständig frånvaro [1] [11].

I ett KBT-perspektiv framstår sjukskrivning som en mycket komplex åtgärd, även när den medicinska bedömningen, planeringen och prognosen verkar uppenbara.

S.O.R.K

Situation: Stannar hemma från jobbet, sjukskriven i 3 veckor för diffus ”stress”
Organism: Lättnad att slippa gå till jobbet, tid att tänka, känsla av skam, efterhand ökar ångesten i kroppen och självkritiken i tankarna
Reaktion: Dricker lite vin för att dämpa tankar och känslor och fördriva tiden
Kortsiktig Konsekvens: Alkoholen trubbar av och gör att jag kan sova bort tiden
Långsiktig konsekvens: Ångesten ökar, oron ökar, sömnen blir sämre, tilltron till att klara arbetet och de sociala kontakterna minskar

Rätt kompetens för att ge adekvat stöd till psykisk hälsa även vid frågor om sjukskrivning

När patienten uttrycker behov av sjukskrivning strävar vi efter att tillsammans skapa en förklaringsmodell som leder till konkreta handlingsalternativ. Inom KBT betonas vikten av personcentrerat samarbete, där en kollaborativ konceptualisering är avgörande för att förstå och validera patienten samt för att förankra interventioner.

Tillgången till ett brett spektrum av psykosociala verktyg vid första besöket ökar chansen att stärka patientens funktion och minskar risken för att oavsiktligt förstärka en sjukdomsmodell genom en förhastad sjukskrivning.

Att patienter med symtom på psykisk ohälsa först utvärderas av någon med KBT-kompetens möjliggör att omedelbart:

• Identifiera mönster av undvikande och passivitet som kan påverka arbetsförmågan negativt.
• Analysera kontextuella risk- och skyddsfaktorer.
• Utvärdera hur arbete kan integreras som en del av behandlingen för att stärka individens återhämtning

Muskuloskeletala besvär

Sjukskrivning och arbete i ett fysioterapeutiskt perspektiv

Även inom fysioterapi är det relevant att identifiera beteenden som kan påverka funktion och förmåga, inte minst vid långvarig smärta eller när det finns en begränsande rörelserädsla.

Även i fall där en skada eller sjukdom leder till en statisk funktionsnedsättning kan individens möjlighet att delta i arbetet ökas genom anpassningar i arbetet. I detta perspektiv är sjukskrivning ofta inte den bästa lösningen.

Inaktivitet kan förstärka problemen som sjukskrivningen är avsedd att lindra och en sjukskrivning i sig ökar risken för psykisk ohälsa.

I många fall kan ett arbete med rätt anpassningar och stöd vara en vitkig skyddsfaktor och utgöra en aktiv del av patientens rehabilitering.

Funktionell analys – vid muskuloskeletala besvär

S.O.R.K

Situation: Smärta i ländryggen som kommer vid tunga lyft
Organism: Ont och rädd för att förvärra problemet
Reaktion: Sjukanmäler mig och är hemma och vilar
Kortsiktig Konsekvens: Minskad smärta
Långsiktig konsekvens: Blir svagare i ryggen, rädslan befästs, börjar utveckla en ”sjukdomsidentitet”

Från arbetet till…?

Oavsett anledning till sjukfrånvaro innebär en sjukskriven från arbetet, en ”omplacering” till en annan livssituation. Även om indviden i bästa fall använder tiden till ändamålsenlig träning och återhämtning finns det en risk att psykisk ohälsa uppstår eller förvärras när rutinerna och sammanhanget på arbetsplatsen försvinner. Det finns också flera sociala riskfaktorer att ta hänsyn till.

Risken för olika typer av missbruk, relationsvåld, ekonomiska problem och självmord ökar vid sjukskrivning även när den sker på ortopedisk grund, mer så vid heltidssjukskirvning än vid deltid [1] [11].

I ett psykosocialt perspektiv framstår sjukskrivning, alltså även vid en konkret fysisk skada, som en mycket komplex åtgärd. Vi bör därför alltid arbeta aktivt för att hitta alternativa lösningar och nå lägsta effektiva omfattning.

Salutogen S.O.R.K

Situation: Ont i ländryggen och upplever vissa svårigheter att klara jobbet
Organism: Har ont och är oroad över smärtan, vill få hjälp och råd för att kunna fortsätta vara delaktiv i mitt liv och arbete
Reaktion: Signalerar behov av stöd till min chef och bokar tid med vårdcentralens fysioterapeut för att få råd och stöd att kunna vara fortsatt delaktig i mitt liv och arbete
Kortsiktig Konsekvens: Lite jobbigt att prata med chefen och viss oro inför vårdbesöket, något förhöjd ångest
Långsiktig konsekvens: Får övningar av fysioterapeuten och anpassningar av chefen och kan fortsätta jobba och blir efterhand bättre

Rätt kompetens för att ge adekvat stöd till fysisk hälsa även vid frågor om sjukskrivning

När patienten uttrycker behov av sjukskrivning strävar vi efter att tillsammans identifiera en förklaringsmodell som leder till konkreta handlingsalternativ. Inom KBT betonas vikten av personcentrerat samarbete, där en kollaborativ konceptualisering är avgörande för att förstå och validera patienten samt för att förankra interventioner. Detta är precis lika giltigt vid muskuloskeletala besvär.

Tillgången till ett brett spektrum av fysioterapeutiska verktyg vid den primära bedömningen ökar chansen att stärka patientens funktion och minskar risken för att oavsiktligt förstärka en sjukdomsmodell genom en förhastad sjukskrivning.

Att fysioterapeuter också har tillgång till grundläggande KBT-färdigheter möjliggör att omedelbart:

• Identifiera mönster av undvikande och passivitet som kan påverka arbetsförmågan negativt.
• Analysera kontextuella risk- och skyddsfaktorer.
• Förstå olika påverkansfaktorer för patientens motivation att genomföra övningar och vara delaktig i att söka arbetsanpassningar och en konstruktiv dialog med arbetsgivaren.