I förra veckan tog Praktikertjänsts vårdcentral i Eslöv emot en delegation från Island bestående av elva personer – däribland styrelsen för den offentliga primärvården samt representanter från flera professioner.
Vi bjöd på ett heldagsprogram med presentationer och diskussioner tillsammans med alla professioner. Det var roligt att se hur många som ville vara med – läkare, fysioterapeuter, psykosociala teamet, sjuksköterskor och självklart vår verksamhetschef Kajsa Köllerfors. Alla ville berätta om Praktikertjänst Eslöv som arbetsplats och om vår modell för integrerad multiprofessionell primärvård och LESS. Det märks att medarbetarna både trivs och är stolta över sin arbetsplats.
Delegationen beskrev hur den isländska primärvården fortfarande är starkt läkarcentrerad: läkaren sitter i första linjen, både fysiskt och digitalt och tvingas huvudsakligen arbeta med korta bedömningar för att triagera vidare. Det innebär att många ärenden som inte behöver en läkarbedömning ändå hamnar hos läkare – ofta ärenden där andra professioner har bättre verktyg. Resultatet blir hög belastning, försämrad arbetsmiljö och stora svårigheter med kompetensförsörjning. Som läkarna själva betonade innebär arbetssättet också en onödig risk för medikalisering – när normala besvär och lidande riskerar att behandlas med en verktygslåda avsedd för sjukdom.
“- Ni har rätt modell för uppdraget,” uttryckte en läkare från Island.
I kontrast fick våra gäster ta del av hur vi arbetar med integrerad multiprofessionell primärvård, där all legitimerade vårdpersonal – i linje med vårdgarantin – gör primära medicinska bedömningar inom sitt kunskapsområde.
Våra läkare lyfte fram att det är mer ändamålsenligt att utbilda sjuksköterskor, fysioterapeuter, psykosociala resurser med flera att känna igen ”flaggor” – alltså när ärendet behöver tas vidare till läkare – istället för att varje patient ska passera doktorn först. Tröskeln är låg för konsultation med en ”open door” policy istället för schemalagda möten eller ronder och frågor kan hanteras direkt vid behov.
I vår organisation upplever både läkare och övriga professioner arbetsmiljön som god. Läkarna får fokusera på de ärenden där de har bäst verktyg och har lediga tider varje vecka för sina egna patienter när dessa hänvisas från andra professioner, vilket skapar en mycket hög kontinuitet till patientansvarig läkare. Läkare och andra professioner stannar kvar på arbetet under många år vilket också är en förutsättning för kontinuitet över tid.
Samtidigt beskriver övriga professioner att möjligheten att arbeta på toppen av sin kompetens är både stimulerande och utvecklande. Multiprofessionell vård blir på så sätt en modell som kombinerar bättre arbetsmiljö, högre kontinuitet och mer behovsstyrd, personcentrerad vård. Det innebär att resurserna används effektivt och att patientresan formas efter individens medicinska behov.
Islänningarna frågade klokt om det finns några nackdelar?
Våra läkare berättade att de kan bli något mindre uppdaterade på att bedöma besvär som nästan alltid går direkt till andra professioner, till exempel flera muskuloskeletala problem till fysioterapeut eller lindriga till måttliga psykiska besvär till psykosocial resurs. Men eftersom att det finns tid att diskutera mellan professionerna när det behövs och eftersom återkommande tvärprofessionell handledning och utbildning är en självklar del av arbetssättet, ökar i praktiken hela organisationens kompetens.
Slutsatsen är att det är svårt att se några egentliga nackdelar – men som en av våra läkare påpekade, arbetssättet ställer höga krav. Alla professioner måste ha rätt kompetens och, som vår fysioterapeut uttryckte det, grundutbildningen räcker inte – det krävs fördjupning för att vara första linjen i primärvården. Dessutom behövs tydlig ledning, struktur för teamsamarbete och ett stort ömsesidigt förtroende för varandras bedömningar, annars riskerar dubbelarbete att smyga sig in.
En välfungerande multiprofessionell primärvård framstår som den optimala organisationsmodellen – men den kräver rätt förutsättningar, kompetens och inställning.
Vi fick intrycket att Island redan har både kompetensen och inställningen och att utmaningen nu handlar om att skapa de organisatoriska förutsättningarna – inte minst genom politiskt stöd. Vi försöker bidra även här. I somras deltog vår psykolog Einar Bogason, som talar isländska, i ett möte med ministeriet och beskrev just dessa faktorer – något som väckte stort intresse.
Det är därför med både tillförsikt och nyfikenhet vi följer den isländska primärvårdens utveckling. Deras omställning kan i sin tur bli ett gott exempel även för de delar av den svenska primärvården som ännu inte gjort samma resa. För det är tillsammans vi lär oss och utvecklas bäst.
Stort tack till våra gäster:
Sigríður Dóra Magnúsdóttir, Verkställande direktör (VD)
Ragnheiður Ósk Erlendsdóttir, Vårddirektör / Chef för omvårdnad
Nanna Sigríður Kristinsdóttir, Chefläkare / Medicinsk direktör
Íris Dögg Harðardóttir, Direktör för psykiatrisk vård
Helga Sól Ólafsdóttir Ledare för kuratorer / Chefkurator
Gyða Dögg Einarsdóttir Ledare för psykologer / Chefpsykolog
Vildís Bergþórsdóttir, Omvårdnadschef
Elín Elísabet Halldórsdóttir Psykolog
Snjólaug Aðalgeirsdóttir, Kurator
Anna María Skaptadóttir, Kurator
Birta Rún Ingimarsdóttir, Kurator
På återseende!
Ny heldagskurs!
Vill du också lära dig hur du kan:
- Implementera behovsstyrd och stegvis vård i praktiken
- Skapa en effektivare handläggning av sjukskrivningsärenden och psykisk ohälsa
- Leda multiprofessionella team i förändringsarbete
Nu arrangeras en kurs i samarbete med Dagens Medicin som riktar sig till dig som har ansvar för ledning, samordning eller utveckling i primärvården.
Platserna är begränsade – anmäl dig redan idag!