Lägsta effektiva sjukskrivning – LESS

Börja alltid med en primär medicinsk bedömning för att avgöra om det är relevant att gå vidare med frågor om funktion, arbete och eventuellt intyg för sjukskrivning.

Om den anställde saknar en etablerad dialog med sin arbetsgivare om krav, svårigheter och möjliga anpassningar bör en sådan dialog initieras senast inför att en sjukskrivning passerar dag 14. Många gånger kan arbetsgivaren anpassa arbetet så att sjukskrivning kan undvikas eller förkortas.

Innan arbetsgivaren har fått information om de svårigheter patienten upplever och haft möjlighet att ta ställning till möjliga anpassningar, saknas ofta tillräcklig kännedom för att bedöma aktivitetsbegränsning i relation till arbetets krav.

Exempel: när formuläret är rätt verktyg

En patient har varit hemma med ryggbesvär i drygt en vecka och söker vård inför eventuell fortsatt sjukfrånvaro. En primär medicinsk bedömning är gjord av fysioterapeuten. Bedömningen är att patienten har viss nedsättning, samtidigt som det är oklart vilka arbetsuppgifter som är svårast och vilka anpassningar arbetsgivaren kan erbjuda. Vården behöver mer information.

Patienten har ännu inte pratat konkret med sin chef om arbetskrav, svårigheter eller möjliga anpassningar. Både patienten och arbetsgivaren behöver mer information och de det behövs en lösningsfokuserad dialog dem emellan.

Här kan 4 frågor-formuläret användas med syfte både att inhämta mer information och samtidigt säkerställa att arbetsgivaren ges möjlighet att ta sitt ansvar för möjliggöra för den anställde att vara kvar i eller återgå i arbete.

Formuläret kan styra i fel riktning om det lämnas ut innan vården har gjort en medicinsk bedömning. Patienten kan då uppfatta att vården redan har bedömt ärendet som ett sjukskrivningsärende, och att uppgiften blir att samla underlag för att visa varför arbete inte går. Börja alltid med en medicinsk bedömning av rätt profession.

Samma risk finns när det finns tecken på konflikt, låg motivation till återgång i arbete eller oklarheter i arbetsgivarens vilja eller möjlighet att anpassa. Då kan formuläret förstärka en låst position hos patienten eller arbetsgivaren i stället för att öppna för dialog om funktion, krav och möjliga lösningar.

Vid sådana signaler kan direkt dialog vara mer hjälpsamt, exempelvis genom rehabkoordinator, samtyckesbaserad kontakt med arbetsgivaren eller trepartssamtal. Frågan bör alltid vara vilken riktning formuläret förstärker i det enskilda ärendet och vilken effekt som är sannolik över tid.

Exempel: när formuläret håller fel dörr öppen
Läkaren bedömer att sjukskrivning inte är medicinskt motiverad. Patienten saknar tilltro till sin förmåga att arbeta och håller fast vid sjukskrivning som lösning. Besöket blir pressat och läkaren vill avsluta på ett sätt som känns hjälpsamt.

Läkaren säger:
”Gå tillbaka och prova. Om det inte fungerar får du och din arbetsgivare fylla i de här frågorna, så får du komma tillbaka.”

I stunden kan detta kännas som en rimlig kompromiss. Samtidigt riskerar formuläret att hålla sjukskrivningsdörren öppen. Patienten kan uppfatta budskapet som att uppgiften är att bevisa att arbete inte fungerar, snarare än att pröva arbete med stöd och anpassning.

Det intyg som tagits fram särskilt för LESS är en förenklad version av intygformuläret från SKR. Formellt finns inga krav på att intyg under sjuklöneperioden ska ha en viss form – utöver Socialstyrelsens allmänna föreskrifter för vad ett intyg ska innehålla. Det går utmärkt att använda SKRs intyg för den som hellre vill använda det.

Kommunikationshygien – tilltro smittar

Både tilltro och bristande tilltro sprids mellan människor. Vi påverkas av vad andra säger, vad de uppmärksammar och vilka förväntningar de visar genom sitt sätt att agera. Här syftar liknelsen med smitta på hur budskap, förväntningar och förhållningssätt kan föras vidare mellan människor och genom en organisation.

När andra visar tilltro till vår förmåga blir det ofta lättare att se möjligheter, våga pröva och ta nästa steg. När omgivningen signalerar tveksamhet kan den egna osäkerheten förstärkas. Det kan ske genom ord och tonfall, genom vilka frågor som ställs och genom beslut som antyder att personen behöver skyddas från sådant som egentligen skulle kunna bli möjligt med rätt stöd.

Bristande tilltro kan också spridas vidare mellan olika personer och verksamheter. En persons oro påverkar en professionell bedömning, formuleringen följer med i dokumentationen och nästa person möter individen med samma förväntan. Efter hand kan en tillfällig svårighet börja beskrivas som en mer varaktig oförmåga. Även kollegor, närstående och arbetsgivare kan påverkas av den bild som förmedlas.

Kommunikationshygien handlar om att vara uppmärksam på vilken riktning våra budskap skapar. Salutogen kommunikation hjälper oss att hålla bristande tilltro i schack genom att stärka:

• Begriplighet: Vad händer, hur förstår vi situationen och vilket är nästa steg?
• Hanterbarhet: Vilka resurser, anpassningar och former av stöd kan göra situationen mer möjlig?
• Meningsfullhet: Vad är viktigt för personen och vilken riktning är värd att arbeta mot?
• Tilltro: Vad kan personen redan göra och vad skulle kunna bli möjligt med rätt förutsättningar?

Det innebär att bekräfta det som är svårt och samtidigt rikta uppmärksamheten mot funktion, resurser och möjliga steg. Frågor som ”Vad fungerar fortfarande?”, ”Vad skulle kunna vara möjligt med rätt stöd?” och ”Vilket blir ett lagom nästa steg?” kan bidra till en mer hjälpsam riktning.

Kommunikationshygien omfattar också hur vi talar om människor när de själva inte är närvarande. Dokumentation, överlämningar och samtal mellan professioner behöver ge plats åt förmågor, resurser och utvecklingsmöjligheter. Den bild vi för vidare påverkar hur nästa person kommer att möta individen.

Att värna tilltro är därför en del av att värna våra medmänniskors psykiska hälsa och resurser. Varje möte kan bidra till ökad oro och passivitet eller till större begriplighet, handlingsutrymme och hopp. Genom medveten och salutogen kommunikation kan vi hjälpa till att begränsa spridningen av bristande tilltro – och samtidigt låta tilltron spridas.