Lägsta effektiva sjukskrivning – LESS

🪜Steg för implementering

Att implementera LESS handlar inte om att införa något helt nytt – utan om att strukturera och utveckla det ni redan gör i en tydlig gemensam riktning.

🔑 Nycklarna är att:

• fördela ansvar tydligt mellan professionerna
• skapa gemensamma rutiner och språk för bedömning, dokumentation och kommunikation
• låta lärandet bli en pågående process i vardagen – inte en engångsinsats
• dela kunskap med alla som kan påverka människor i riktning mot ökad funktion och hälsa

❓Börja i rätt ände

Ett hållbart utvecklingsarbete måste alltid starta med ett tydligt identifierat problem eller behov.

Det är först när vi vet vilket problem vi försöker lösa som vi kan välja rätt åtgärder och följa upp resultatet.


1️⃣ Identifiera behovet – Vilket problem försöker vi lösa?

2️⃣ Förstå orsakerna – Vad ligger bakom problemet: organisation, rutiner, kunskap, kultur?

3️⃣ Välj åtgärder – Vilka insatser svarar mot det verkliga behovet?

4️⃣ Testa och följ upp – Leder åtgärden till förbättring eller behöver vi justera?

Steg 1: Förankring

Börja med att skapa en gemensam förståelse för varför det behövs en förändring. Involvera alla professioner i diskussionen för att också få systemperspektivet – det vill säga hur de olika delarna påverkar varandra och organisationen.

Knyt an till faktiska utmaningar i verksamheten – till exempel:

• hög arbetsbelastning
• bristande tillgänglighet
• risk för överförskrivning
• otydliga rutiner kring sjukskrivning
• brist på samverkan mellan professioner

När syftet är tydligt blir det lättare att skapa motivation och engagemang.


➡️ Processledarskap och delaktighet i implementeringen

Erfarenheterna från LESS visar att det är en stor fördel att utse en ansvarig processledare eller utbildare i samband med implementeringen.

Denna funktion har ett övergripande ansvar för att planera, samordna och följa upp arbetet – samt att samla in erfarenheter och utvärdera effekterna över tid.

För att alla medarbetare ska vara och känna sig delaktiga krävs dessutom kontinuerlig återkoppling och transparens.

Det handlar om att skapa forum där teamet gemensamt kan lyfta fram både utmaningar och framgångar och där det är tillåtet att uttrycka vad som känns svårt utan att det upplevs som motstånd.

Genom att dela lärdomar öppet stärks tillit, samsyn och engagemang och implementeringen blir en gemensam process snarare än ett uppdrag som “någon annan driver”.


Steg 2: Utbildning och gemensamt språk

LESS bygger på att alla professioner delar samma begrepp, verktyg och målbild.
Utbildning ger en gemensam kunskapsgrund som ger en gemensam begreppsvärld och ett gemensamt språk. Först när detta finns på plats har vårdcentralen förutsättningar för ett verkligt integrerat teamarbete.

Att alla går den här kursen är en bra introduktion och utöver det rekommenderas:

⚖️ Försäkringsmedicin

1. Låt alla professioner genomföra den digitala utbildningen Klinisk försäkringsmedicin från ”adda”. Gärna i små grupper tillsammans med rehabkoordinator eller försäkringsmedicinskt sakkunnig läkare
2. Efter genomförd utbildning håller utbildaren i ett pass där gruppen får tillämpa sina nya kunskaper på fall som förberetts. Att konkretisera teorin är en förutsättning för att den ska omvandlas till kliniskt relevanta färdigheter.


🧠 Beteendemedicin

För utbildning i beteendemedicin och psykologiska faktorer kan ni med fördel använda mottagningens egna psykosociala resurser. Dessa förbereder och håller 1-2 inledande pass om 45-60 minuter för alla professioner inklusive läkarna.

Förslag på powerpoints som grund:
KBT-del-1-Grund-for-alla-professioner

KBT-del-2-Inlarningsteori-och-vidmakthallande

____________________________________________________________________

Steg 3: Praktisk tillämpning

När grunderna är på plats handlar nästa steg om att översätta kunskap till praktik.

🧩 Alternativ 1 – Fullständigt omtag

I detta alternativ gör ni en mer samlad och genomgående omställning av verksamhetens arbetssätt.

Ni börjar med att:

• kartlägga nuläge och identifiera förbättringsbehov,
• utbilda alla professioner
• och därefter planera en gemensam förändring av triagerutiner, patientflöden och kommunikationssätt.

Ni etablerar samtidigt en struktur för uppföljning och reflektion, så att ni tidigt kan fånga vad som fungerar och vad som behöver justeras.

Det här sättet passar enheter som har god tillgänglighet, vana av direkttriagering, stabil personalgrupp och hög intern samsyn.

Det kräver mer initial planering, men ger snabbare effekt och tydlig riktning när förändringen väl är igång.


🌱 Alternativ 2 – Stegvis införande

Ett lika giltigt alternativ är att börja i liten skala och låta förändringen växa fram successivt.

Ni kan starta med:

• utbildning och gemensam kommunikation,
• börja med utökad konsultation mellan professionerna i dessa ärenden för att lära av varandras perspektiv
• därefter låta vissa ärenden gradvis hanteras av övriga professioner – exempelvis vid psykisk ohälsa eller långvarig smärta
• identifiera och genomför efterhand små förändringar

Genom att testa, följa upp och justera efterhand kan ni stegvis fasa över fler delar av flödet.

Detta tillvägagångssätt passar särskilt när det finns begränsad tillgång till personal, eller där förtroendet mellan professionerna fortfarande håller på att byggas upp.


Steg 4: Uppföljning och lärande

Använd regelbundna reflektioner, mätningar och teammöten för att följa upp:

• Följs våra rutiner?
• Skapas den trygghet och tydlighet vi eftersträvar?
• Vad behöver vi justera?

Rehabkoordinatorn eller annan processledare kan leda detta arbete och se till att lärandet blir en naturlig del av vardagen.

Utöver uppföljning av processen kan det finnas ett värde i att regelbundet följa upp förändringar i:

• antal sjukfall
• förskrivning av läkemedel
• tillgänglighet
• arbetsmiljö
• eller något annat – diskutera vilka resultat och uppföljningsmått som skulle vara värdefulla för er?

📊 Ett användbart verktyg för uppföljning av data relaterat till sjukskrivningar är Rehabstöd 

__________________________________________________________________

💡 Ett tips är att avsätta tid för återkommande handledningsmöten var 6-8 vecka med respektive professionsgrupp: läkargruppen, sjuksköterskor, psykosociala teamet och fysioterapeuterna.

Det ger möjlighet att samla upp både viktiga frågor och erfarenheter. Processledaren blir då också en naturlig länk för professionsöverskridande frågor.

__________________________________________________________________

Steg 5: Långsiktig förankring

För att ett förändringsarbete ska leva över tid behöver det bli en del av kulturen. Det innebär att principerna för LESS integreras i introduktion av alla ny personal och att ni jobbar med regelbunden handledning och utbildning– en hållbar implementering är en kontinuerlig process inte en engångsåtgärd.

När förändringen börjar märkas i vardagen – i språk, beslut och samarbete – då har implementeringen verkligen lyckats.

I dokumentet nedan får du förslag på flera reflektionsfrågor som ni kan använda i ert fortsatta arbete.

📝 Reflektionsfrågor vid implementering

🌱 Det viktigaste nu – är att börja tillsammans

Genom att börja smått, följa upp ofta och använda material för LESS kan ni steg för steg bygga en struktur där varje patient får tidigt stöd att återgå till delaktighet och arbete och där sjukskrivning används i lägsta effektiva omfattning.

Lycka till!