Formella regler, DFA-kedjan och tidsgränser i sjukskrivningsprocessen
1. Intyg till arbetsgivaren (dag 8–14)
Under de första sju sjukdagarna behöver en anställd sällan ett intyg.
Mellan dag 8–14 kan arbetsgivaren begära läkarintyg som underlag för sjuklön — men det betyder inte att läkaren är skyldig att utfärda ett intyg.
Det krävs fortfarande en medicinsk bedömning som stödjer att patienten inte kan arbeta.
🔹 2. Intyg till Försäkringskassan (dag 15 → )
Från dag 15 övergår ersättningen från arbetsgivaren till Försäkringskassan, som gör en självständig bedömning av patientens rätt till sjukpenning.
Försäkringskassan tittar på:
-
läkarintyget
-
övrig information
-
arbetsuppgifternas krav
-
möjligheter till anpassningar
Ett läkarintyg ger inte automatisk rätt till ersättning; FK gör en samlad prövning.
🔹 3. Försäkringsmedicinsk bedömning – vad det innebär
För att kunna skriva ett intyg behöver läkaren först göra en försäkringsmedicinsk bedömning, där tre frågor besvaras:
-
Finns en diagnos?
Sjukdom, skada, psykisk ohälsa eller annat medicinskt tillstånd. -
Finns en funktionsnedsättning?
Hur påverkar tillståndet fysisk, psykisk eller kognitiv funktion? -
Finns en aktivitetsbegränsning?
På vilket sätt hindrar funktionsnedsättningen patienten från att utföra arbete?
Denna struktur kallas DFA-kedjan.
Om kedjan är bruten finns inget försäkringsmedicinskt underlag för sjukskrivning.
🔹 4. När sjukskrivning kan vara medicinskt motiverad
Det krävs tydliga medicinska skäl, exempelvis:
-
Medicinsk risk (ex. feber + fysiskt arbete, psykosrisk under belastning)
-
Medicinska restriktioner (ex. lyftförbud efter operation)
-
Allvarlig olycksrisk (ex. bristande koncentration vid fordonshantering)
Samtidigt har arbetsgivaren ett omfattande ansvar för anpassningar och rehabilitering innan sjukskrivning blir aktuellt.